EU i pandemitider – många fel och några rätt

När covid19 kom till Europa hamnade först alla i luven på varandra och EU fick tillåta vad som annars var förbjudet. Nästa gång en pandemi kommer, vill EU stå bättre rustat.

Covid19-pandemin blev synlig i Europa i mars 2020 efter att ha smugit sig in ganska obemärkt. EU-länderna reagerade med ryggmärgen. Gränser stängdes, exportförbud lades på viktig sjukvårdsmateriel och hela befolkningar gavs husarrest medan sjukvårdspersonalen kämpade med en anstormning av drabbade.

I EU är sjukvård en nationell kompetens och det fanns därför inte så mycket som EU kunde göra för att hjälpa de hårdast drabbade länderna. Stängda gränser krånglade dessutom till leveranser och försvårade livet för de många som arbetade på andra sidan en gräns.
Att stoppa vare sig varor eller människor vid gränserna går rakt emot EUs öppna gränser. Men pandemin var livshotande och då fick regler ställas åt sidan.

EU-kommissionen gick igång med att försöka reparera de värsta skadorna av regelbrotten.

  • För att hantera ländernas akuta behov inom sjukvården tömde man EUs regionalfonder på 37 oanvända miljarder euro till krisstöd ,
  • Kommissionen föreslog inreseförbud till EU från resten av världen för att EU-länderna skulle lyfta sina nationella inreseförbud,
  • Detsamma gjordes med exportförbuden på sjukvårdsmateriel. Parallellt iscensatte EU-kommissionen en stor upphandling av sjukvårdsmateriel som placerades i räddningstjänsten RescEU för att alla EU-länder som behövde masker, respiratorer eller skyddsrockar,
  • EU upprättade ”gröna filer” vid varje gräns så att nödvändiga varutransporter kunde släppas igenom liksom pendlande gränsarbetare,
  • EU chartrade flyg och genomförde gemensamma hämtningar av EU-medborgare som strandats i andra världsdelar,
  • EU finansierade och beställde vaccin till alla EU-länder och började fördela dessa enligt folkmängd så snart vaccinen började bli klara.

Sammantaget valde alltså EU-institutionerna att tolerera medlemsländernas regelbrott men att försöka minska negativa effekter av deras agerande.

 

Stärkt roll för EU i sjukvården

En kris är ett tillfälle som inte bör försittas, sägs det och EU-kommissionen tog tillfället i akt att i maj 2020 föreslå mer EU-samarbete inom hälso- och sjukvård och då särskilt för krissituationer – döpt till EU4Health.

EU-fördraget sätter strikta gränser för vad EU tillåts göra inom hälso- och sjukvård, man får bara t ex samordna hälsokampanjer mot alkohol och tobak och ett stillasittande liv. De åtgärder som EU gjorde under covidpandemin – som att köpa in och dela vaccin – krävde engångsbeslut och undantag.
EU-kommissionen föreslog nu att göra dessa undantag permanenta.

På samma sätt föreslog man att fortsätta upphandla läkemedel tillsammans. Just brist på olika läkemedel som uppstår periodvis är ett globalt fenomen men där blir EU en stark inköpare som också kan samordna vad som finns tillgängligt mellan länderna.

Dessutom ville man stärka befogenheterna för två EU-myndigheter; – smittskyddsmyndigheten belägen i Solna, ECDC och läkemedelsmyndigheten EMA i Amsterdam, med uppgift att kontrollera och godkänna läkemedel för hela EU-marknaden. Bägge har fått en mer handfast roll för att skydda hela EU-området mot stora hälsohot.

Det nya förslaget

Det nya och förstärkta EU-samarbete som EU-kommissionen föreslog i slutet av maj 2020 – EU4Health – gick delvis ut på att förbereda alla inför en framtida smittsam epidemi men går också längre.

Kommissionen föreslog att:

  • bygga upp beredskapslager för medicin och skyddsutrustning för hela EU,
  • utbilda en reserv av sjukvårdspersonal som står redo att rycka in i ett särskilt hårt drabbat land,
  • skärpa övervakningen av smittsamma sjukdomar och hälsohot (t ex antibiotikaresistens),
  • uppdatera nationella sjukvårdssystem så att de kan hantera en kris,
  • stärka förebyggande arbete för icke-smittsamma sjukdomarer som cancer, hjärt-och-kärlsjukdomar,
  • satsa mer på grupper som har sämre tillgång till hälsovård,

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC får ny befogenhet att stärka krisberedskapen i medlemsländerna liksom att bevaka och rapportera hälsohot, samt föreslå lämpliga åtgärder mot sådana.
Läkemedelsmyndigheten EMA fick översyn och kontroll av tillgången till viktiga läkemedel så att brist inte uppstår i EU men också för medicintekniska produkter (t ex fattades respiratorer på flera håll under första vågen av pandemin).
Detta fick belasta EU-budgeten med 1,7 miljarder euro för åren 2021-2027.

Sveriges inställning

Regeringen var positiv till mer samarbete inom hälsovård med några brasklappar, dels att det inte fick leda till en höjd svensk EU-avgift, dels att det inte fick leda till att EU-myndigheter fick mer att säga till.

Formalia kring beslutet

Förslaget grundas på fördragets artikel 168 som ger EU möjlighet att samordna och leda ett bekämpande av gränsöverskridande hälsorisker.

Det ordinarie förfarandet för EU-beslut gäller. Det betyder att det krävs ett ja från en kvalificerad majoritet av EUs regeringar i ministerrådet. Det krävs likaså ja från en enkel majoritet av Europaparlamentets ledamöter.

Ekonomiska och Sociala Kommittén samt EUs regionkommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Förslaget EU4Health godkändes våren 2021.
Det har nu 5 miljarder euro att fördela under åren 2021-2027.

Beredskapslager för läkemedel har redan börjat upprättas och ett av dessa placerades i Sverige, i Kristinehamn.

Fler frågor

 

Läs mer…

Företag fångat i folkstorm

I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare. Nu har de smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden. Läs mer i vår senaste artikel på EU-kollen.

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Svenskt skogsbruk i EUs fokus

I en klimatstrid har Sverige den ovana rollen som miljövännernas fiende. Det handlar om svenskt skogsbruk och där stundar nu batalj på flera fronter.