Lurad på nätet – EU rycker in
Att ge sig på bedragare på internet kan verka övermäktigt – men nya EU-regler används nu för att försöka rensa upp i e-handeln till skydd för konsumenterna.
Meny
Euron etablerade sig rätt snabbt som valuta på 2000-talet och idag har nära hälften av den europeiska befolkningen aldrig haft någon annan valuta.
Eurons rykte tog emellertid en rejäl smäll under den globala finanskrisen 2009-2012 som den inte har hämtat sig helt från.
Flera europeiska länder sögs den gången in i den amerikanska subprime-härvan. Två obehagliga upptäckter gjordes meddetsamma – dels att eurons konstruktion förvärrade problemen, dels att ett avsiktligt EU-förbud mot att rädda ett skuldsatt euroland, var omöjligt att efterleva.
Sena och svaga krisåtgärder – som räddade banker men la tunga bördor på skattebetalarna – bidrog till att förlänga finanskrisen som övergick i en djup lågkonjunktur i hela Europa. Även exportberoende Sverige drabbades trots stabila nationella finanser. Sverige fick bland annat tre år med minustillväxt och hade fram till januari 2020 minusränta.
Euron dras med den grundläggande motsättningen att valutan är gemensam men många av de beslut som påverkar valutans värde fattas av i huvudstäderna med hänsyn till vad som passar det egna landet.
Efter finanskrisens många chocker skärpte man övervakningen för att begränsa nationalstaternas möjlighet till oansvarig politik och har skaffat en krigskassa för nästa kris.
En viktig reform är bankunionen vars syfte är att skattebetalare inte ska stå för notan om en systemkris i bankvärlden inträffar igen.
Som stöd för euron bedriver EU-länderna en gemensam ekonomisk politik. Allt som kan påverka ekonomin och statsfinanserna lyfts upp och diskuteras – arbetslöshet, investeringar, skatter, pensionssystem.
Den ekonomiska samordningen omfattar även icke-euroländer som Sverige
Penningpolitiken och därmed räntan sköts av en gemensam centralbank, ECB, där ledningen består av euroländernas centralbankschefer. Den ekonomiska politiken sköts av EU:s finansministrar på förslag av EU-kommissionen i en årslång cykel av ekonomisk styrning.
Årets riktlinjer för den ekonomiska politiken tas av stats- och regeringscheferna på EU:s toppmöte i mars. I april lämnar alla länder in sina budgetpropositioner för granskning till EU-kommissionen som ger respons i form av specifika rekommendationer om lämpliga åtgärder till varje enskilt land. Dessa klubbas i juli av finansministrarna.
I oktober lämnar euroländerna in sina utkast för nästa års budgetpropositioner. I november drar EU-kommissionen upp en ekonomisk prognos för hela med rekommendationer för året som kommer. Dessutom offentliggörs varningar för specifika risker man har upptäckt (bubblor) för enskilda länder.
I februari kommer landsspecifika rapporter över det ekonomiska läget med fördjupad analys för de länder som anses ha en specifik risk.
Euroländer måste följa rekommendationer och varningar. I slutändan kan böter utdömas annars. För EU-länder som står utan euron förblir dessa uppmaningar som man kan avvika från.
De viktiga besluten kring euron tas av euroländernas 20 finansministrar under deras egen ordförande (f n Irlands Paschal Donohoe) och när det känns aktuellt, även på egna toppmöten där stats- och regeringscheferna överlägger.
EUs samtliga 27 finansministrar möts också varje månad för att samråda om ekonomiska spörsmål, som regel efter euroministrarnas möte.
Rådet fattar beslut enligt det ordinarie förfarandet vilket innebär att kvalificerad majoritet gäller, liksom medbestämmande med Europaparlamentet.
Det ställs ekonomiska krav om sunda statsfinanser på EU-länderna. När ett land avviker antingen på budgetunderskottet (högst 3 proc av BNP) eller den statliga skuldsättningen (högst 60 proc av BNP) , rekommenderar EU-kommissionen åtgärder samt att landet ställs under strikt övervakning.
Euroländer riskerar böter om man inte följer reglerna, icke-euroländer riskerar bara tillrättavisning. Beslut om böter fattas med omvänd kvalificerad majoritet, det krävs alltså att en kvalificerad majoritet motsätter sig böter för att landet ifråga ska slippa.
Sverige, liksom alla medlemsländer som uppfyller inträdeskraven, är skyldigt att införa euron. Skälet till att Sverige inte gjort det, är en svensk folkomröstning om euron i september 2003 som sa nej.
Formellt räcker det inte som skäl men Sverige kan hänvisa till att man inte uppfyller alla tekniska krav helt och fullt – t ex är riksbanken inte så oberoende som krävs.
EU har valt att inte ta upp frågan.
Det har gjorts studier på vad Sverige kan ha vunnit eller förlorat på att stå utanför euron men inga pekar särskilt tydligt åt endera hållet
Sverige ingår ändå i EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) vilket innebär att de riktlinjer som EU årligen slår fast om ekonomisk inriktning, liksom om statsfinanser, även gäller Sverige.
Sverige lämnar därför in budgetproppen varje år för granskning till EU-kommissionen och får årligen rekommendationer eller varningar i retur.
Att ge sig på bedragare på internet kan verka övermäktigt – men nya EU-regler används nu för att försöka rensa upp i e-handeln till skydd för konsumenterna.
En natt i början av september 2022 smög en varg in i en inhägnad i norra Tyskland och rev ihjäl den 30-åriga gamla ponnyn Dolly. Vargen ifråga fick snart en dödsdom utfärdad via en tysk domstol. Men händelsen skulle få fler efterräkningar än så, för ponnyn råkade tillhöra Ursula von der Leyen, EU:s kommissionsordförande.
En effekt på EU-samarbetet som covidpandemin har gett, är att samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet går lättare än det gjorde före pandemin. Eftersom hälso- och sjukvård egentligen är ett strikt nationellt ansvarsområde har tidigare EU-insatser på området mest liknat spridda skurar.
En ursäkt, krävde statsminister Ulf Kristersson efter TV4s avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabrik. Från EU väntar betydligt hårdare tag.
”Du snackar skit,” avbröt en av motorentusiasterna i publiken en pressträff för Folklistan i maj. EU-kandidaten Jan Emanuel hade talat om hot som vilade över raggarkulturen och veteranbilar med nya EU-regler men han mötte invändningar direkt.
Nu ska det sopsorteras på bred front i Europa. Matavfallet måste gå till återvinning – men löven är det egentligen inte så farligt med.
EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.
EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.