Sök
Stäng denna sökruta.

Får man elda löv i trädgården?

Nu ska det sopsorteras på bred front i Europa. Matavfallet måste gå till återvinning – men löven är det egentligen inte så farligt med.

Med våren i sakta intåg lyfte både TV och radio nyheten att från år 2024 skulle det finnas EU-regler som förbjuder oss att elda löv och ris i trädgården. Kommun efter kommun la ut beskedet på sin hemsida och hänvisade till EU-regler.

Förbudet mot att elda löv och ris finns faktiskt inte i EUs regler alls.
Vad som orsakade stormen var en ny svensk avfallsförordning där Naturvårdsverket hänvisade till EUs ramdirektiv om avfall. Det uppdaterades redan 2018 men vissa delar först trädde i kraft 1 januari 2024. För just ”trädgårds- och parkavfall” så skärptes kravet om att samla in och återvinna – men det gäller framförallt för gruppen ”producenter som bedriver en verksamhet,” inte hushåll.

Att det ändå framstod som ett strikt förbud att elda löv och ris, berodde mer på hur Naturvårdsverket hade uttryckt saken i sina instruktioner till bland annat kommunerna. Arga kritiker fick Naturvårdsverket att påminna alla om att egentligen får folk ändå inte elda löv och kvistar hur som helst. Varje kommun avgör hur och när eldande tillåts (och Valborgs-brasan ska ju alltid ha tillstånd).

Mer under radarn tycks däremot ha passerat att vi från i år måste sopsortera matavfallet. Plikten hamnar återigen på kommunerna vars sophantering ska göra detta möjligt för oss hushåll.

Vi svenskar åstadkommer 117 kilo matavfall varje år. En del av det kallas matsvinn, därför att det fortfarande var fullt ätbart när det kastades. Annat är livsmedelsavfall och inte ens hälften av det tycks leta sig till återvinningen.

Matavfall är annars en välbetald vara. Det kan omvandlas till biogas och kan då göras om till fordonsbränsle eller till att värma upp våra bostäder via fjärrvärme. Avfallet kan lika gärna förvandlas till gödsel, normalt också en eftertraktad vara. I värmländska Sunne säljer Coop-butiken gödsel som man omvandlat från butikens eget matavfall.

Butiken i Sunne åstadkommer alltså på egen hand vad som är själva ambitionen med EUs avfallsdirektiv – att göra om europeisk ekonomi och skapa ett cirkulärt samhälle där alla resurser tas till vara hela vägen, från vaggan till graven.

Det nya förslaget

Skärpningen av ramdirektivet för avfall togs i maj 2018 men som regel med EU-direktiv, får alla några år på sig för förberedelser. Delarna om bio-avfall (mat och trädgårds- och parkavfall) trädde i kraft den 1 januari 2024.

EU har en lång rad regler och förslag som alla syftar till att omvandla europeisk ekonomi till att bli cirkulär och hållbar senast år 2050.

Sveriges inställning

Regeringen var mycket positiv till förslagen och föreslog rentav att delarna kring textilåtervinning borde skärpas mer än det ursprungliga förslaget.

I Sverige finns en livlig näringssektor kring biogas och fjärrvärme som riksdagen gärna stödjer. Såväl svenska skogsbolag som modeföretag experimenterar dessutom med återanvända textilfibrer vilket kan ge nya framgångar.

Formalia kring beslutet

Besluten om avfall tas med den vanliga proceduren (art 191 i fördraget samt art 192) där rådet beslutar med kvalificerad majoritet och parlamentet med enkel majoritet.

EU-direktiv ska alltid överföras till svensk lag som klubbas i riksdagen varefter ansvarig myndighet (Naturvårdsverket) omsätter det till praktik.

Vad händer nu?

De svenska kommunerna har framförallt avgörandet i sin hand att besluta vara generösa med eldningsmöjligheter eller strikta.

Fler frågor

Läs mer…

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

Pandemin och miljardregnet över EU

Coronapandemin har slagit hårt mot Europas ekonomi och många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med pengarna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.