Miljöfaran med plastavfall är bara en del i EUs pågående försök att skapa en cirkulär ekonomi – en ekonomi där miljöproblemen löses redan innan de uppstår. Tanken är att produkter ska tillverkas på ett miljövänligt sätt, av miljövänliga material och redan i sin design ha tagit itu med frågor som förpackning, avfall och återanvändning.
Plastavfall är ett specifikt miljöproblem som EU först tog itu med bland annat genom att under 2017 börja fasa ut plastpåsar och under 2018 att förbjuda engångsartiklar i plast. Grälet om plastpåsen minns vi alla men hösten 2023 planerar regeringen avskaffa plastpåseskatten – Sverige har redan överträffat EU-målet om högst 40 påsar per person och år (2022 använde vi bara 17).
EU-kommissionen föreslog också att lägga större ansvar på båthamnar för att plast och annat avfall inte slängs i havet. 150 miljoner ton avfall sägs finnas i haven, flera miljoner ton mer slängs i varje år. Det gäller som sagt alla många små båthamnar runt Sveriges kust och skärgård också. Båtägarna ska kunna lämna sitt avfall i hamn för att minska risken att de dumpar det i vattnet.
Detta – liksom en allians med storbolagen om att frivilligt ta hand om avfall från deras varor – var dock bara en mild början. I november 2022 kom EU-förslaget att göra alla förpackningar återvinningsbara inom sju-åtta år. Nu blir frågan om plast mer nyanserad – finns det återvinningsbar plast? Bättre eller sämre plast ur miljöhänseende?
Att minska avfallet just via förpackningar är en global trend. Konsumenterna är med ombord. Det har gjort att affärsvärlden kastat sig över nya metoder, återvinningsbara materiel och nya sätt att sälja sina produkter. Försten att hitta bäst metoder vinner, det här är inte längre bara en politisk kamp utan en kommersiell kapplöpning också.
