En natt i början av september 2022 smög en varg in i en inhägnad i norra Tyskland och rev ihjäl den 30-åriga gamla ponnyn Dolly. Vargen ifråga fick snart en dödsdom utfärdad via en tysk domstol. Men händelsen skulle få fler efterräkningar än så, för ponnyn råkade tillhöra Ursula von der Leyen, EU:s kommissionsordförande.
I Europaparlamentet tog högerpolitiker tillfället i akt i november att rösta igenom en resolution om att sänka vargens skyddade status som en utrotningshotad art. Jägarförbunden tog chansen att framförallt lobbya Ursula von der Leyen i frågan och jordbruksorganisationerna hörde av sig för att understryka hur farliga vargarna var. EU-kommissionens miljökommissionär uttryckte dock tvivel bland annat för att vargen utgör en viktig länk i ekosystemen och han fick stöd av miljöministrar från tolv EU-länder liksom av 300 miljöorganisationer i ett upprop.
I Sverige har en riksdagsmajoritet i flera år velat skjuta fler vargar men hindrats av att lagen – byggd på EU-regler – kräver en begränsning av vargjakten så att arten inte utrotas.
Vargdebatten är inte bara svensk eller tysk. Vargarna har blivit fler under det senaste decenniet i Spanien, Italien, Rumänien och Polen och efterhand har många, framförallt bönder, krävt att såväl varg som björn och lodjur måste få skjutas i större antal.
I september 2023 meddelade ordförande Ursula von der Leyen sin åsikt om saken:
– Koncentrationen av vargflockar på landsbygden i flera europeiska regioner utgör numera en fara för boskap liksom potentiellt även för människor. EU-kommissionen inledde samtidigt en faktainsamling, där man bad berörda lokalsamhällen sända in vad uppgifter man hade samtidigt som man påminde om att redan med dagens regler, fanns det utrymme att skjuta vargar. På grundval av de inkomna uppgifterna skulle kommissionen därefter bestämma sin syn på frågan.
Två månade senare var EU-kommissionen redo att presentera ett förslag som skulle göra det möjligt att öka avskjutningen av varg. Deras utredning hade då konstaterat att det troligen lever kring 20 000 vargar vilt i Europa vilket skulle vara nära en fördubbling sedan 2010 och att vargarna dödar kring 65 000 tamdjur om året eller cirka 0,006 procent av boskap och tamdjur.
Men vargfrågan kan inte lösas av EU ensamt. EUs regler för utrotningshotade arter, är hämtade direkt från Bern-konventionen om bevarandet av Europas vilda flora och fauna. Detta är en konvention från 1979 som EU införlivat och alla 27 EU-länder, samt 23 länder till i Europa, har åtagit sig att följa. EU-kommissionens förslag gick därför ut på att uppmana alla undertecknande länder av Bernkonventionen att sänka vargens status från strikt skyddad till skyddad.
För att ändra vargens status i Bernkonventionens artskydd måste två tredjedelar av undertecknande länder rösta ja, alltså många fler än EUs 27 länder. Först om EU-kommissionens förslag till Bernkonventionen klubbas, kan man sedan lägga fram ett ändringsförslag för EUs egna skyddsregler i habitatsdirektivet.
