Italien som brukar skicka undsättning till grannländerna när sommarens skogsbränder tar fart, kämpade i juli 2017 med egna bränder på 900 platser samtidigt.
Många drog slutsatsen att extremvädret bara var början av vad klimatförändringarna kan komma att föra med sig.
EU-länderna har sedan 2001 haft ett frivilligt samarbete mellan nationella räddningstjänster, en civilskyddsmekanism. I början var det mest ett telefonnummer att ringa. Det gick till ett center som slog larm till övriga EU-länders räddningstjänster för att höra om deras möjligheter att hjälpa till. Under tiden kunde det drabbade landet koncentrera sig på akuta insatser.
Med tiden förstärktes centret med en frivillig ”pool” av resurser att låna. Efter den skrämmande sommaren 2017 beslöt EU-länderna att upprätta en EU-finansierad pool av brandflygplan, helikoptrar, tält och annat. Sommaren 2018 utfördes den dittills största insatsen sedan 2001 och den bestod i att hjälpa Sverige med galopperande skogsbränder. Sju flygplan, sex helikoptrar, 67 brandbilar och 360 brandmän från sju länder samt 40 satellitbilder från Copernicus, bidrog till släckningsarbetet.
Men behovet av hjälpinsatser har fortsatt. Covidpandemin förmådde EU att upprätta lager av läkemedel och medicinsk utrustning (ett finns i Sverige). Ukraina-kriget har gett EUs räddningstjänster mycket arbete med att organisera nödhjälp. Jordbävningar i Turkiet och Syrien krävde insatser.
Sommaren 2022 sattes nya rekord i skogsbränder när en yta tre gånger så stor som Luxemburg brann. År 2023 blev snudd på värre, inte mätt i kvadratmeter, men i tidslängd som det brann någonstans och dessutom i akuta evakuationsinsatser, för nu brann det vilt på turistorter som Rhodos och Kanarieöarna.
Chansen att flygplanen får stå och samla damm ser mycket liten ut.
